| Ta del av Delmis nyhetsbrev för mars! | |
|
|
Kanslichefen har ordet
Det har väl inte undgått någon att det är valår i år och som vi har berättat om i tidigare nyhetsbrev, arbetar vi på Delmi med frågor kring kunskapsbildningen på migrations- och integrationsområdet i relation till valåret. Vi kommer att uppmärksamma det på olika sätt under våren och sommaren, för att stärka fokus på betydelsen av evidens i den politiska diskussionen. Det är också därför vi har valt att närvara i Almedalen i sommar, tillsammans med våra kollegor på Expertgruppen för biståndsanalys. Genom att vara på plats mitt den politiska hetluften, vill vi ge den policynära migrations- och integrationsforskningen utrymme och förhoppningsvis bidra till givande samtal och kunskapsspridning. Mer information om detta kommer under våren.
Vikten av evidensbaserad kunskap kopplar också an till en slutsats som ofta lyfts i Delmis olika publikationer; att det behövs mer forskning. Därtill konstateras ofta att forskningen behöver göras mer begriplig och tillgänglig. Idag bedrivs mycket mer forskning på lärosäten både i Sverige och utomlands i frågor som rör migration och integration, jämfört med hur det var för ett antal år sedan. Samtidigt innebär samhällets komplexitet och föränderlighet att kunskap inte sällan behöver utvecklas, fördjupas, uppdateras och kompletteras. Vi är därför extra glada över att ytterligare satsningar görs på forskning om just migration och integration, genom det nystartade AMIF-finansierade Center for Migration and Integration Research (CMIR) vid Handelshögskolan i Stockholm. Vi på Delmis kansli har en löpande dialog med CMIR för att utbyta information och erfarenheter, samt diskuterar möjligheter till ytterligare samarbete. Väldigt roligt att vi har fått ett ”syskon” som liksom Delmi bidrar med viktig kunskap kring migration och integration!
| | |
Vi har ju också ett antal europeiska ”syskon” genom European Network of Migration Councils (ENMC). I februari hade ENMC sitt första fysiska möte i Bryssel. ENMC är ett nätverk för institutioner i olika europeiska länder som arbetar med policynära forskning kring migration och integration.
Några av ENMC-medlemmarna har också ett mer formaliserat rådgivande uppdrag gentemot sina regeringar. Under mötet diskuterades bland annat ytterligare konkretisering av vårt samarbete, ämnen för våra digitala tematiska möten under året samt möjligheterna att utöka vårt nätverk till flera länder. I samband med mötet välkomnades också en ny medlem i ENMC, nämligen det finska Migrationsinstitutet. Från Delmis håll ser vi ett mycket stort värde i utbytet med våra europeiska kollegor och det finns mycket som vi kan åstadkomma tillsammans.
I det här nyhetsbrevet kan du läsa om en del av det som vi har på gång under året men det finns också mycket annat vi arbetar med. Som alltid vill jag därför uppmuntra dig att fortsätta följa Delmis arbete, framför allt via vår hemsida och LinkedIn. Du får också väldigt gärna höra av dig om du har frågor kring vår verksamhet. Tack för ditt intresse!
| Agneta Carlberger Kundoori, kanslichef | | | | | Bild: Från fråga 3 i quizet. Kan du svaret? | Bild: Från projektgruppens möte på Migrant Resource Centre i Erbil. |
Delmi i Irak: Senaste nytt om projektet Laglig migration Den första september 2025 startade ett nytt AMIF-finansierat projekt på Delmi. Projektet Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige syftar till att stärka kunskapen om möjligheter och utmaningar kopplat till informationsförmedling av laglig migration i Irak, Uzbekistan och Pakistan. Mellan den 26 januari och 3 februari genomförde delar av projektgruppen en resa till Bagdad i Irak och Erbil i den kurdiska regionen i Irak för att utföra projektets andra fältstudie och samla in både empiriskt material till den kommande rapporten och kommunikationsmaterial till Delmis hemsida. Under denna projektresa genomfördes intervjuer, möten och kommunikationsaktiviteter för att samla kunskap kring informationsförmedling om laglig migration. Under vistelsen träffade författargruppen och kommunikationsgruppen representanter för bland annat IOM Irak, International Centre for Migration Policy Development (ICMPD), Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ), Rwanga Foundation och Migrant Resource Centre för att få en fördjupad förståelse av hur information om laglig migration förmedlas och hur arbetet med att främja laglig migration bedrivs.
| "Genom att göra kommunikationsinsatser och intervjuer med dessa aktörer ökar förståelsen för deras erfarenheter, utmaningar och perspektiv som i sin tur ger allmänheten en tydligare bild av hur arbetet med potentiella migranter fungerar i praktiken." Diana Berberich, kommunikatör. | | | |
Projektresan gav värdefulla insikter om lokala förutsättningar, utmaningar och möjligheter kopplade till laglig migration och utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. Den sista resan inom projektet genomförs i mars, då till Uzbekistan, och rapporten planeras att lanseras under hösten 2026.
Läs mer på Delmis hemsida:
Fler intervjuer publiceras snart. Håll koll via fliken Laglig migration för mer information och regelbundna uppdateringar.
| Rapport 2026:1 Att utforma lagliga vägar in i Sverige: möjligheter, utmaningar och mervärde
I den här rapporten undersöks hur Sverige kan utforma och bygga ut lagliga vägar för migration, särskilt för arbete och studier, och även så kallade kompletterande vägar för personer med skyddsbehov. Resultaten visar bland annat att lagliga och kompletterande vägar kan mildra arbetskraftsbrist och demografisk obalans i Sverige, samtidigt som de ger människor i behov av skydd säkrare alternativ till irreguljär migration. Rapporten är skriven av Zvezda Vankova, docent och senior forskare vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet, och Bernd Parusel, senior forskare i statsvetenskap vid Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS).
| | | | Rapport 2026:2 Det reviderade EU-blåkortsdirektivetRapporten följer hur det reviderade EU‑blåkortsdirektivet har tagits fram och hur Sverige har implementerat de nya reglerna. Ett år efter att reformen trädde i kraft syns en ökning av ansökningar om EU‑blåkortet. Samtidigt fortsätter majoriteten av de högkvalificerade arbetstagare som söker sig till Sverige att använda det nationella arbetstillståndet, och många av dem som faktiskt ansöker om ett EU‑blåkort befinner sig redan i landet med ett nationellt tillstånd.
Rapporten visar att detta framför allt beror på begränsad kännedom om det reviderade blåkortet, etablerade rutiner hos arbetsgivare och flera vanliga missuppfattningar om vilka fördelar kortet innebär.
| |
Rapporten är skriven av Micheline van Riemsdijk, professor i kulturgeografi vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Rapporten finns tillgänglig för nedladdning här:
Det reviderade EU-blåkortsdirektivet - Delmi. | | | | Rapport 2026:3 Artificiell intelligens och beslutsfattande i asylprocessen
Denna rapport undersöker om AI-stödda beslutsprocesser i asylärenden är förenliga med mänskliga rättigheter, särskilt rätten till privatliv och skydd mot refoulement.
Studien belyser de svårigheter som finns med att etablera ett orsakssamband mellan en sådan skada och användningen av AI-system. Dessa svårigheter kan dock hanteras genom att förstå skadan som en förfarandemässig skada. Detta innebär att fokus läggs på förfarandemässiga garantier dvs. kvaliteten på beslutsprocessen, snabbhet, effektivitet, oberoende, involvering av berörda individer samt att tydlighet i motiveringen till besluten får en viktig betydelse. När AI-system används måste dessa garantier fullt ut upprätthållas samt att man involverar de berörda personerna och är tydlig med de beslut som har påverkat dem. | | | | Barnperspektivet i EU:s asyl- och migrationspaktDen kommande policy briefen undersöker hur barnets rättigheter beaktas i EU:s nya migrations- och asylpakt, som antogs i maj 2024 och omfattar flera nya rättsakter med direkt betydelse för barn i asylprocessen. Reformpaketet innehåller bland annat regler om screening, asylförfaranden, mottagande och gränsförfaranden för återvändande – områden där barn riskerar att påverkas särskilt.
I denna policy brief ställs frågan på vilket sätt barnperspektivet, såsom det kommer till uttryck i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, beaktas i de rättsliga instrument som ingår i EU:s asyl- och migrationspakt. Läs mer här: Barnperspektivet i EU:s asyl- och migrationspakt - Delmi. |
Implementing
the EU Pact on Migration and Asylum: Balancing Efficiency, Solidarity, and
Rights Den kommande policy briefen analyserar EU:s nya migrations- och asylpakt, som antogs våren 2024 och ska börja tillämpas fullt ut 2026. Pakten innebär den mest omfattande reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet på flera år och syftar till att minska irreguljär migration, harmonisera asylprocedurer och stärka solidariteten mellan medlemsstaterna. Policy briefen belyser bland annat frågor som obligatorisk solidaritet, gräns- och snabbförfaranden, kris- och undantagsmekanismer samt EU:s samarbete med tredjeländer.
Läs mer här: Implementing the EU Pact on Migration and Asylum: Balancing Efficiency, Solidarity, and Rights - Delmi. | Erfarenheter av migration och biståndDen kommande antologin handlar om hur regeringens biståndsstrategi kopplad till migration, återvändande och frivillig återvandring innebär nya uppgifter inom biståndsarbetet, samt om hur andra europeiska länder arbetar för att stödja återvändande och vilka erfarenheter Sverige kan dra av deras arbete. I antologin bidrar forskare från Nederländerna, Tyskland, Danmark och Norge med analyser av hur deras länder har agerat i dessa frågor. Läs mer här: Erfarenheter av migration och bistånd - Delmi. | Vilka är Migrationsverkets handläggare, och har det någon betydelse?Den kommande rapporten handlar om hur beslut i asylprocessen fattas och vilken roll handläggare på Migrationsverket har. Tidigare studier har visat hur bedömningar av offentliga beslutsfattare påverkas av juridiskt ovidkommande faktorer som tiden på dygnet, kön eller erfarenhet. Det är därför inte orimligt att förvänta sig att utfallet av asylprocessen kan påverkas av vilka som är handläggare samt deras egenskaper. Läs mer här: Vilka är Migrationsverkets handläggare, och har det någon betydelse? - Delmi. | Asylprövning av asylsökande som åberopbar sexuell läggning och könsidentitet som asylskälDen kommande policy briefen undersöker asylprövning av personer som åberopar sexuell läggning och könsidentitet (HBTQI) som asylskäl i Sverige. Asylskäl kopplade till sexuell läggning eller könsidentitet utgör en särskild kategori eftersom de grundas i inre processer snarare än yttre händelser. Vid prövning av dessa skäl bedöms inte enbart trovärdighet kring en persons handlingar, utan även hens sexuella läggning och identitet. Utredningarna kan därför upplevas som integritetskränkande och traumatiserande för de asylsökande. Läs mer här: Asylprövning av asylsökande som åberopbar sexuell läggning och könsidentitet som asylskäl - Delmi. | Nya medarbetare på Delmi!Välkommen Måns, ny utredningssekreterare hos oss på Delmi och Miranda, vårens praktikant!
Vi ser fram emot att ha er med i teamet och ta del av allt ni kommer bidra med. Varför sökte du dig till Delmi? Måns: Är man intresserad av migrationsrelaterade frågor, kunskapsutveckling och politik är Delmi svårt att undgå. Jag har länge arbetat med migrationsfrågor och politikutveckling både som forskare och tjänsteman på UD och i FN, så för mig är Delmi den perfekta kombinationen. Jag har följt Delmi:s arbete under lång tid och alltid tyckt att man prickat in intressanta frågor och tagit fram studier med hög kvalitet. Det är omvälvande tider inom både migrationspolitiken och biståndet. För att hamna rätt i politikutvecklingen behöver den underbyggas med forskning och analys. Delmis arbete är centralt i detta och jag hoppas att mina kunskaper inom området kan vara ett bidrag i sammanhanget. Miranda: Jag sökte praktik på Delmi eftersom jag är mycket intresserad av migration- och integrationsfrågor, ett område som även har varit centralt i mina akademiska studier. I min kandidatuppsats vid Erasmus University valde jag att fokusera på arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda kvinnor i Sverige och i min masteruppsats vid Uppsala universitet undersökte jag hur media representerar privilegierade migranter, ofta kallade expats. En praktikplats på Delmi kändes som ett naturligt nästa steg eftersom det är ett tillfälle för mig att omsätta mina teoretiska färdigheter i praktiken, samtidigt som jag fördjupar min förståelse av hur forskningsresultat kan påverka viktiga samhällsfrågor och migrationspolitiska beslut. Dessutom ser jag Delmis arbete som väldigt viktigt idag eftersom det sprids mycket desinformation inom migrationsområdet. Vad kommer din vår att handla om här hos oss? Måns: Jag kommer framför allt att utveckla ett nytt projekt med fokus på ekonomiska mobiliteteter och relationer bland flyktingar med tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. Studien som inledningsvis kommer att ha fokus på flyktingar från Ukraina försöker förstå hur man som flykting med temporär status behöver befinna och orientera sig i olika geografier – i Sverige, i sitt ursprungsland och kanske i ett potentiellt tredje land. Hur ser dessa rörelser ut och vad är de samhällsekonomiska konsekvenserna av att flyktingar behöver befinna sig på olika spelplaner samtidigt?
Jag kommer också att vara vetenskaplig granskare för två projekt. Det ena handlar om informationsförmedlingens betydelse för laglig migration till Sverige och det andra om språkutveckling på och för jobbet. Miranda: Jag ser framemot att ta del av Delmis dagliga verksamhet och utveckla en förståelse för de processer som ligger bakom kansliets förmedling av forskningsbaserad kunskap inom migrations- och integrationsområdet. Jag ser även fram emot att fördjupa min kunskap inom politiskt relevanta migrationsrelaterade frågor som Delmi arbetar aktivt med just nu, såsom lagliga vägar, återvandring och migration och bistånd. Vilket område inom migration är du särskilt intresserad av? Måns: Politiska försök till lösningar på problemet med långvariga exilsituationer är ett huvudintresse. Frågan är relevant också i ett svenskt sammanhang och jag hoppas kunna utveckla detta i kommande projekt på Delmi. Jag är också intresserad av mötet mellan migration och bistånd, och de möjligheter och utmaningar som finns i detta. Ett annat intressant spår handlar om mobilitet och kunskapsutveckling, där jag är intresserad av akademisk mobilitet som en del av den globala forskningsproduktionen och som resurs för högkvalificerade behov i samhället. Remitteringar och dess förutsättningar och utvecklingseffekter borde det också göras mer runt. Särskilt nu när biståndet skärs ner och andra finansieringsflöden blir viktigare.
Miranda: Jag är intresserad av flera områden inom migration men särskilt integration, arbetsmarknadsmigration, politiska attityder om migration och socio-ekonomiska skillnader mellan olika migrantgrupper.
| Söker du praktik till höstterminen 2026?
Är du intresserad av att göra praktik inom Regeringskansliet och har migration och forskning som specialintresse? Som praktikant hos Delmi får du möjlighet till en spännande praktiktjänstgöring med närhet till både migrationspolitiken och migrationsforskningen. Skicka in din ansökan om praktikplats i vårt rekryteringsverktyg senast den 6 april 2026. Läs mer och ansök här:
Delmi söker en eller två samhällsintresserade praktikanter till höstterminen 2026 - Delmi. | Avsnitt 35. Återvändande: samverkan och vanliga missuppfattningarDen första februari 2023 startade Delmis projekt Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser som finansierades av Asyl- migrations- och integrationsfonden. I det här avsnittet diskuterar Delmis projektgrupp varför återvändandefrågan är så central i Sverige och i EU. Delmis projektgrupp går igenom de största utmaningarna i återvändandeprocessen – från bristande samordning mellan myndigheter till svårigheter i samarbetet med mottagarländer – och lyfter möjliga lösningar. Med stöd i forskning bemöter vi också de vanligaste missuppfattningarna om återvändande. Vad är skillnaden mellan återvandring och återvändande? Vad händer egentligen efter ett återvändande? Och hur väl lyckas Sverige med att verkställa återvändanden? Gäster: Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef på Delmi och projektledare tillsammans med Iris Luthman, Anna Hammarstedt och Suzanne Planchard, samtliga rapportfattare och utredningssekreterare på Delmi.
Programledare: Diana Berberich. Lyssna på avsnittet här: Avsnitt 35. Återvändande: samverkan och vanliga missuppfattningar - Delmi. | Titta på Delmis författarvideo med Bernd Parusel, senior forskare i statsvetenskap vid Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) och medförfattare till rapporten Att utforma lagliga vägar in i Sverige: möjligheter, utmaningar och mervärde (2026:1). | 19 februari: Laglig migration till Sverige
Vilka möjligheter finns det att attrahera och ta emot migranter genom lagliga vägar? Ett seminarium där två forskningsrapporter om arbetskraftsmigration och lagliga migrationsvägar till Sverige presenterades. Gäster: - Anders Hall, Statssekreterare hos Migrationsministern, Justitiedepartementet
- Patrick Joyce, Chefsekonom på Almega
- Johan Enfeldt, Utredare på enheten för samhällspolitik, LO
- Moderator: Anna Hammarstedt, utredningssekreterare, Delmi
| Titta på inspelningen från MR-dagarna. | 9 december: EU:s nya migrationspakt – vad innebär den i praktiken?
Vad innebär migrationspakten i praktiken? Hur påverkars människors hälsa, Sveriges politik och möjligheten att få skydd i EU? Seminariet arrangerades i samarbete med Läkare utan gränser. Gäster: - Ylva Johansson, tidigare EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor
- Jonas Grimheden, Fundamental Rights Officer, Frontex
- Elias Nygren, jurist, Asylrättscentrum
- Henrik Jeppsson, förstudieledare för implementeringen av migrationspakten, Migrationsverket
- Pieter-Jan Van Eggermont, humanitär rådgivare, Läkare utan gränser
- Moderator: Anna Hammarstedt, utredningssekreterare, Delmi
| Titta på inspelningen från MR-dagarna. | 10 december: Att integrera migration i utvecklingsbiståndet – lärdomar från Europa
Flera europeiska länder har kommit längre i att koppla samman migration med utvecklingssamarbete. Vilka lärdomar kan Sverige dra av deras vägval? Seminariet arrangerades i samarbete med Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Gäster: - Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef vid Delmi
- Johan Schaar, associerad seniorforskare vid SIPRI
- Jesper Bjarnesen, seniorforskare vid Nordiska Afrikainstitutet
- Jessica Schultz, senior forskare, Christian Michelsen Institute
- Moderator: Mats Hårsmar, biträdande kanslichef vid Expertgruppen för biståndsanalys (EBA)
| Tack för att du följer vårt arbete! | |
Delegationen för migrationsstudier |
|
|
|
