Kanslichefen har ordet
Som vi berättade i föregående nyhetsbrev har regeringen i
budgetpropositionen för nästa år skrivit att Delmis organisationsform och
framtida styrning ska prövas för att kunna möta behoven av underlag. I
praktiken innebär det en förlängning av Delmis uppdrag i nuvarande form under
2026. I slutet av november fattade regeringen det formella beslutet om en sådan
förlängning. Vi är förstås glada över att få fortsätta
vårt uppdrag i den här formen i åtminstone ett år till, samtidigt som vi ämnar
vara aktiva kring det mer långsiktiga omhändertagandet av vår roll som brygga
mellan forskning, praktik och politik.
När året går mot sitt slut har Delmi ett längre kommittésammanträde
för att bland annat peka ut den strategiska riktningen för arbetet under det
nästkommande året. Vid heldagssammanträdet häromveckan diskuterades därför
bland annat Delmis program och strategi för 2026 jämte den verksamhetsplan som
sätter ramen för vilka prioriteringar som ska göras under året. Till det vi ska
ägna oss åt extra mycket under 2026 hör en fortsatt bevakning av migrations-
och integrationsfrågorna inom Tidöavtalet, att belysa olika aspekter i EU:s
migrations- och asylpakt, lyfta fram kunskap kring kopplingen mellan migration,
bistånd och utveckling samt att studera frågor kring återvandring respektive
lagliga vägar för migration. En av de stora uppgifterna att ta oss an under 2026
blir givetvis också vårt bidrag till kunskapsbildningen i relation till
riksdags-, region- och kommunalvalen i september, givet att migrations- och
integrationsområdet ofta får utrymme i debatten men inte alltid belyses på
saklig och evidensbaserad grund. Där kan Delmi göra skillnad.
Delmis genomslag, det vill säga hur vi når fram till våra målgrupper, är en ständigt aktuell fråga och utmaning. I år har vi tagit Strategirådet till hjälp för att på ett mer kvalitativt sätt undersöka hur vi lyckas med vårt genomslag.
| | |
Resultatet är positivt, även om det förstås också finns utvecklingsområden. Undersökningen visar bland annat att vi bidrar till verksamhetsutveckling, att det vi publicerar och kommunicerar utgör underlag för andra aktörers ställningstaganden och kunskapshöjande insatser, att vi bidrar till en fördjupad och mer nyanserad förståelse för migrations- och integrationsområdet samt att vi fyller en unik funktion som kunskapsnod och arena för dialog.
En fin bekräftelse på att vårt arbete har betydelse! Framgent
ska vi arbeta mer med att utveckla våra kanaler till målgrupperna och att bli
ännu bättre på att möta mottagarnas specifika behov av kunskap. Om du har några
tankar kring hur vi kan utvecklas i det avseendet, är du varmt välkommen att
höra av dig.
De sista arbetsveckorna för 2025 präglas av hög intensitet på Delmis kansli. På MR-dagarna i Stockholm den 9-10 december arrangerar vi två spännande seminarier och därutöver tillkommer flera aktiviteter kopplade till pågående Delmi-studier. För mig är det en stor ära att få vara del av en sådan kompetent och engagerad grupp som Delmis kanslimedarbetare utgör och att därtill få samarbeta med och möta så många duktiga aktörer i vårt mångfacetterade nätverk. Tack till er alla för ett mycket lärorikt och energifyllt 2025! God jul och gott nytt år!
| Agneta Carlberger Kundoori, kanslichef | | | | | Bild: Adolfo Felix via Unsplash. |
Delmi i Pakistan: Senaste nytt om projektet Laglig migration Den första september 2025 startade ett nytt AMIF-finansierat projekt på Delmi. Projektet Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige syftar till att stärka kunskapen om möjligheter och utmaningar kopplat till informationsförmedling av laglig migration i Irak, Uzbekistan och Pakistan. Projektledaren Pinar Aslan Akay, utredningssekreterare på Delmi och vetenskapligt ansvarig för rapporten, befinner sig just nu i Pakistan. Hej Pinar! Kan du berätta om er resa till Pakistan och vad ni gör där? Vi reser till Islamabad för att genomföra den första av tre
fältstudier inom projektet. Under vistelsen samlar vi in empiriskt material
genom intervjuer med aktörer från politik, internationella organisationer och
civilsamhällesorganisationer. Det innebär bland annat samtal med statliga
tjänstepersoner som arbetar med frågor om migrationsstyrning och lagliga
migrationsvägar, organisationer som möter och informerar potentiella migranter
om formella möjligheter till migration, och civilsamhällesaktörer som på olika
sätt stöttar personer som överväger att migrera.
Detta arbete är centralt eftersom det kan bidra till att
skapa realistiska förväntningar och säkerställa att potentiella migranter får
korrekt och relevant information om mottagarländer. Samtidigt finns både
möjligheter och utmaningar i hur informationsförmedlingen utformas och
genomförs. Fältstudien ger därför en viktig möjlighet att undersöka vilka delar
som fungerar väl och vilka som behöver stärkas för att informationsinsatserna
om lagliga vägar ska bli mer effektiva och ändamålsenliga. Vilka delar av resan tror ni kommer bli mest intressanta
eller överraskande?
Det som sannolikt blir mest intressant är att få en konkret
bild av hur arbetet med informationsförmedling faktiskt går till i praktiken
och hur olika aktörer navigerar mellan komplexa regelverk, organisatoriska
ramar och individers behov. Jag tror också att det blir intressant att se hur
rådgivare och andra professionella aktörer tolkar sitt uppdrag, samt hur deras
handlingsutrymme påverkas av politiska och institutionella förutsättningar.
Sammantaget tror jag att det blir en resa som ger många viktiga och spännande
insikter till studien!
| "Fältstudien ger därför en viktig möjlighet att undersöka vilka delar som fungerar väl och vilka som behöver stärkas för att informationsinsatserna om lagliga vägar ska bli mer effektiva och ändamålsenliga." Pinar Aslan Akay, författare och vetenskapligt ansvarig. | | | |
Vad är nästa steg i projektet? Nästa steg i projektet är att genomföra fältstudier i Bagdad och Erbil i slutet av januari, och därefter i Tasjkent i början av mars. När allt material har samlats in påbörjas analysarbetet, där vi systematiskt går igenom intervjuer och övriga data för att identifiera återkommande teman och mönster, men även viktiga skillnader kopplade till politiska, institutionella och sociala eller kulturella förutsättningar i de olika länderna. Under hösten publiceras resultaten, och vi ser fram emot att dela med oss av studiens slutsatser till andra som intresserar sig för dessa frågor.
Vill du veta mer? Ta del av Delmis nylanserade flik på hemsidan, Laglig migration, för mer information och regelbundna uppdateringar.
| Policy brief 2025:8 Kommuners förändrade roller i arbetsmarknads-integration
Denna policy brief visar hur kommuner runt om i landet utvecklar egna modeller och
samverkansformer för nyanländas arbetsmarknadsintegration – ofta i frånvaro av
tydliga nationella ramar.
Policy briefen lanserades vid ett seminarium i
serien Samtal om migration och integration – forskare möter praktiker, som
arrangerades av Delmi i samarbete med Vetenskapsrådet. Där diskuterade forskare
och praktiker hur långsiktigt hållbara system kan byggas i skärningspunkten
mellan lokala initiativ, nationell politik och tvärsektoriellt samarbete.
I panelsamtalet lyftes också en viktig
observation: de mycket små volymerna av nyanlända skapar i dag en form av
omvänd mottagningskris.
För kommunerna innebär det betydande svårigheter att upprätthålla kvalitet och kontinuitet i integrationsinsatser när verksamheterna blir allt svårare att hålla igång.
| | | | Kunskapsöversikt 2025:9 Europeiska värdländers roll vid frivillig återvandring: En systematisk översikt av bevisen
Kunskapsöversikten presenterar resultat från en systematisk genomgång av forskningen om hur statliga återvandringsprogram och policyåtgärder i värdländer i Europa påverkar frivillig återvandring. Översikten fann mycket begränsade bevis för att europeiska länders direkta försök att öka återvandring – såsom täckning av resekostnader, stöd för återintegrering och ekonomiska incitament – leder till betydande ökning av frivillig återvandring. Ekonomiskt stöd är nödvändigt för att undanröja hinder för återvandrare, men det är otillräckligt för att motivera återvandring bland migranter som är väl integrerade i, eller som upprätthåller starka band till, det europeiska värdlandet.
Däremot verkar mer indirekta åtgärder ha en effekt. Bevarandet av laglig status, tillgång till rörelsefrihetsrättigheter (såsom dubbelt medborgarskap eller möjligheter till återinresa) och transnationella kopplingar framträdde i denna systematiska översikt som möjliggörare för frivilligt återvandring. Migranter var mer benägna att överväga återvandring när de inte permanent avskars från det europeiska land där de bodde som invandrare.
| | | | Rapport 2025:10 Hälsa och migrationsvilja i en global kontext
Rapporten ställer frågan om hur friska är de som avser att migrera inom en snar framtid är och undersöker sambandet mellan hälsa och migration med särskilt fokus på, och med utgångpunkt i hypotesen, att friskare individer är mer benägna att vilja migrera. Studien bygger på inhämtad data från ett stort antal ursprungsländer och omfattar individers attityder till såväl intern och internationell migration.
Resultaten av studien
bekräftar att individer som upplever att de har bättre hälsa i genomsnitt är
något mer benägna att vilja migrera. Detta positiva samband försvinner dock när
man beaktar ålder. Eftersom yngre individer tenderar att vara både friskare och
mer benägna att migrera, verkar det observerade sambandet mellan hälsa och
migrationsönskemål drivas av åldersskillnader snarare än en direkt effekt av
hälsotillståndet. När man jämför individer i samma ålder framkommer det att de som
har bättre hälsa är något mindre benägna att vilja migrera.
Rapportens slutsatser förstärker bilden av att migration inte enbart bör ses som en utmaning för mottagarländerna, utan också kan utgöra ett viktigt tillskott till samhällets resurser.
| | | | Rapport 2025:11 Frontex roll i återvändande-operationer
Den
sista och avslutande delrapporten i Delmis AMIF-finansierade projekt Återvändande
som internationell migrationspolitik har fokus på den europeiska nivån. Den
mest framträdande aktören är EU-byrån Frontex som fungerar som operativ arm och
stöd för många medlemsstater.
Sverige
är en av de medlemsstater som använder Frontex återvändandestöd i störst
utsträckning. Hur ser svenska myndighetsaktörer på samverkan och bidrar samverkan med Frontex till ett mer effektivt, humant och hållbart återvändande? Resultaten visar att svenska myndigheter i stor utsträckning uppskattar Frontex och har ett välfungerande
samarbete, men att man främst ser denna samverkan ur ett nationellt eller
myndighetsspecifikt perspektiv.
| | | | Bild: Avslutningskonferens för projektet i november i samarbete med Strömsunds kommun och Stockholm Stadsmission. Läs mer om konferensen här. | Titta på Delmis film om återvändande - 3 års projektarbete sammanfattat på 5 minuter!
Den första februari 2023 startade Delmi projektet Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser. Fokus är på hur diplomatiska verktyg samt internationellt (och nationellt) samarbete kan främja ett effektivt och hållbart återvändande i humana former. Nu är alla delprojekt avslutade och alla studier publicerade. Läs mer om projektet i fliken Återvändande på Delmis hemsida. | Avsnitt 32: Tidöavtalet - 3 år och ett 30-tal reformer Den 14 oktober 2022 tecknades Tidöavtalet av Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna. Under de senaste tre åren har flera migrationsreformer genomförts, som en följd av Tidöavtalet. Vilka förändringar har trätt i kraft, hur har de påverkat migrationspolitiken i stort och vilka frågor är fortfarande aktuella i den politiska debatten? Gästerna analyserar de förändringar som skett ur tre olika perspektiv: politik, myndighet och civilsamhälle. De diskuterar reformernas betydelse för asylprocessen, rättssäkerheten och integrationen, och berör även frågor som EU:s migrationspakt, begreppet bristande vandel och frivillig återvandring. Samtalet tar också upp varför vissa av reformerna har blivit mer omdebatterade i media än andra. Gäster:
Anders Hall, statssekreterare hos migrationsministern, Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket och Lars Olsson, chefsjurist på Asylrättscentrum. Lyssna på avsnittet här:
Avsnitt 32. Tidöavtalet: 3 år och ett 30-tal reformer - Delmi. |
Avsnitt 33: Vad händer med integrationen i Sverige?I media, och inte sällan i den politiska debatten, tas ofta problemen med integrationen upp. Huruvida den problemorienterade bilden stämmer överens med fakta diskuteras i en livepodd från Integrationsforum. I avsnittet undersökts diskrepansen mellan hur integration ofta framställs i media och i politiken, och vad forskningen faktiskt säger om utvecklingen. Gästerna pekar på att media ofta fokuserar på negativa aspekter, medan forskningen ger en mer nyanserad bild. Under samtalet tas också vanliga myter om integrationen upp. Stämmer det verkligen att Sverige har misslyckats med integrationen eller är det en missuppfattning? Fakta pekar på en positiv utveckling där sysselsättningen ökar och behovet av bidrag minskar, samtidigt som Sverige sticker ut med en stor klyfta mellan uppfattning och verklighet.
Gäster:
Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef på Delmi, Elin Landell, utredare på Regeringskansliet och Susanne Zander, utredare på Statistiska Centralbyrån. Lyssna på avsnittet här:
Avsnitt 33. Vad händer med integrationen i Sverige? - Delmi. |
Avsnitt 34: Frontex och återvändande – rättigheter i fokusHur går Frontex arbetet inom återvändandeprocessen till i praktiken, hur säkerställs individens grundläggande rättigheter och vilka utmaningar finns inom återvändandeprocessen? I detta avsnitt går vi igenom hur en svensk återvändandeoperation vanligtvis går till, hur individens grundläggande rättigheter ska säkerställas och på vilka sätt de riskerar att kränkas. Gästerna diskuterar svårigheterna med återvändandeoperationer till länder som präglas av konflikter och beskriver vad som krävs för att ett flyg ska ställas in i sista sekund. Samtalet belyser även att återvändande är en lång process som startar långt före verkställigheten och avslutas långt senare när man har återvänt och återetablerats i landet.
Gäster: Jonas Grimheden, Fundamental Rights Officer på Frontex, Vladimir Petrovic, expert på Kriminalvården, Ignacio Vita, jurist inom mänskliga rättigheter på Röda Korset och Suzanne Planchard, utredningssekreterare på Delmi. Lyssna på avsnittet här:
Avsnitt 34. Frontex och återvändande – rättigheter i fokus - Delmi. | 9 december: EU:s nya migrationspakt – vad innebär den i praktiken?
Sommaren 2026 börjar EU:s nya migrations- och asylpakt att tillämpas. Syftet är att skapa ett mer rättvist, effektivt och harmoniserat system för migration och asyl inom EU, med fokus på gemensam ansvarsfördelning, stärkt gränskontroll och skydd av asylrätten. Kritiker varnar dock för urholkade rättigheter och oklara ansvarsfördelningar. Vad innebär migrationspakten i praktiken? Hur påverkas människors hälsa, Sveriges politik och möjligheten att få skydd i EU? Och på vilket sätt möjliggör den nya migrationspakten för humanitära lösningar för de migranter som inte har någonstans att ta vägen, eller riskerar att dö på vägen till Europa?
Seminariet arrangeras i samarbete med Läkare utan gränser.
Gäster: - Ylva Johansson, tidigare EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor
- Jonas Grimheden, Fundamental Rights Officer, Frontex.
- Elias Nygren, jurist, Asylrättscentrum.
- Henrik Jeppsson, förstudieledare för implementeringen av migrationspakten, Migrationsverket.
- Pieter-Jan Van Eggermont, humanitär rådgivare, Läkare utan gränser
- Moderator: Anna Hammarstedt, utredningssekreterare, Delmi.
Datum: Tisdagen den 9 december Tid: 16.00-17.00 Plats: Kistamässan i Stockholm, sal M5 Läs mer på Delmis hemsida och köp biljetter på Mänskliga rättighetsdagarna. | 10 december: Att integrera migration i utvecklingsbiståndet – lärdomar från Europa
Det har snart gått två år sedan den svenska regeringen lanserade sin reformagenda för utvecklingssamarbete, följt av en strategi för globalt engagemang inom migration, återvändande och återtagande. Som ett resultat har frågor om hur migrationspolitiska mål integreras i biståndet fått förnyad relevans. Vilka mål prioriteras? Hur påverkas biståndets innehåll, inriktning och legitimitet? Vilka lärdomar kan Sverige dra från länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge, där migrationspolitiska mål sedan länge är integrerade i biståndspolitiken?
Seminariet arrangeras i samarbete med Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och hålls på engelska. Gäster: - Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef vid Delmi
- Johan Schaar, associerad seniorforskare vid SIPRI
- Jesper Bjarnesen, seniorforskare vid Nordiska Afrikainstitutet
- Jessica Schultz, senior forskare, Christian Michelsen Institute
- Moderator: Mats Hårsmar, biträdande kanslichef vid Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Datum: Onsdagen den 10 december Tid: 12.00-13.00 Plats: Kistamässan i Stockholm, sal M6 Läs mer på Delmis hemsida och köp biljetter på Mänskliga rättighetsdagarna. | Se Delmis seminarier digitalt
Visste du att Delmi i de flesta fall spelar in sina seminarier? Du kan därför välja att delta på plats i Stockholm, där vi har vår verksamhet, eller följa livestreamingen på Delmis hemsida. Om du missar livestreamingen kan du självklart se inspelningen i efterhand, när det passar dig bäst - som med videon ovan från vårt seminarium den 7 oktober. Titta på alla seminarier på Delmis seminariesida eller på vårt Vimeo-konto. | Tack för att du följer vårt arbete! Vi på Delmi önskar dig en god jul och ett gott nytt år. | |
