Kanslichefen har ordet
Ständigt närvarande för oss på Delmi är vår strävan att vara relevanta, bidra med evidensbaserad kunskap och att ge förslag på hur kunskapen kan omsättas i praktiken. Det är en högt ställd ambition att alltid lyckas i det avseendet men vi gör vårt bästa för att nå så långt som möjligt. För mig innebär det att hålla fast vid drivkrafter som nyfikenhet och öppenhet för nya perspektiv, en vilja att lära och en förmåga att omvärdera en uppfattning om kunskapen säger något annat. Jag funderar mycket på detta i relation till vårt arbete med att både producera kunskap och att nå fram med kunskapen på ett konstruktivt sätt, till avsedda målgrupper. Det förutsätter ju inte bara att vi är duktiga på att ”paketera” det vi åstadkommer utan också att mottagaren har en vilja och förmåga att ta emot det vi levererar. Många samhällsfrågor är komplexa – vilket gäller inte minst på migrationsområdet - och då är det inte så konstigt att forskningen inte ger enkla svar och snabba lösningar. I skärningspunkten mellan forskning, politik och praktik behöver alla aktörer, i min mening, bli bättre på att försöka förstå och möta varandras olika perspektiv i syfte att bidra till samhällsutvecklingen på riktigt. Det och mycket annat hoppas vi få tillfälle att diskutera under Almedalsveckan i år, vilket vi skriver mer om längre ned i det här nyhetsbrevet.
Kopplat till ovanstående funderingar behöver vi även förhålla oss till att forskningsresultat sällan tilltalar alla. Oavsett behöver vi som kunskapsproducent hålla en konsekvent linje och stå upp för den kunskap vi tar fram. Självklart ska våra forskningsresultat diskuteras och debatteras men också värnas, givet de gedigna granskningsprocesser som vi följer.
| | |
Det blir både mina kollegor och jag påminda om regelbundet, särskilt vid de vetenskapliga seminarier vi ordnar inom de forskningsprojekt vi driver. Att ta emot återkoppling, få förslag på förändringar och förbättringar och att ompröva en tes till följd av kunniga forskar- och praktikerkollegors synpunkter, är avgörande för att säkerställa kvaliteten i det vi levererar. Förutom att det vi gör ska hålla vetenskapligt, är det minst lika viktigt att våra policyrekommendationer – alltså hur kunskapen föreslås omsättas i praktisk handling – är användbara. Det är avgörande moment i vårt arbete och vi är alltid öppna för att utveckla det ytterligare.
Under våren har vi haft en givande dialog med Justitiedepartementet kring Delmis förlängda uppdrag och nya kommittédirektiv. Vi ser fram emot att ett regeringsbeslut om nya direktiv fattas inom kort, så att vi kan planera hur vi ska fortsätta bidra till kunskapsbildningen- och spridningen på migrationsområdet även på sikt. Förutom allt vi redan gör idag, finns det många nya idéer på vårt kansli och från externa forskare som vi hoppas kunna omsätta framöver. En spännande och händelserik höst väntar.
Med önskan om en fin och energigivande sommar!
| Agneta Carlberger Kundoori, kanslichef | | | | | Valåret 2026: Ny flik samlar kunskap om migration inför valåret
Inför valåret har en ny flik lanserats på Delmis hemsida. Här presenteras aktuella forskningsresultat och lättillgängligt material för den som vill lära sig mer om migration, integration och segregation. Den 13 september 2026 går Sverige till val. Då väljer det svenska folket nya ledamöter till riksdagen för mandatperioden 2026–2030 samt fullmäktige i landets kommuner och regioner. Valåret kännetecknas av politiska diskussioner där frågor om migration, integration och segregation står högt på dagordningen. I Delmis nya flik samlar vi rapporter, policy briefs, statistik, poddavsnitt och annat material som bidrar till ökad förståelse för de migrationsfrågor som formar politiken.
Den nya fliken vänder sig både till dig som vill få en snabb överblick och till dig som vill fördjupa dina kunskaper om migrationsfrågor utifrån ett forskningsbaserat perspektiv. På sidan samlas därför fakta, forskning och förklaringar kring vanligt förekommande frågor i debatten, som skillnader mellan återvändande och återvandring, reformer inom Tidöavtalet samt vad forskningen säger om arbetsmarknad, integration och olika typer av utvisningar.
| "Ambitionen är att bidra till en mer informerad och nyanserad samhällsdebatt under valåret genom att göra forskningsbaserad kunskap lättare att hitta, förstå och använda. Det bästa med fliken, enligt mig, är Migration i siffror med uppdaterad statistik om bland annat arbetsmarknadsintegration, antal beviljade uppehållstillstånd och hur Sveriges befolkningsutveckling ser ut!" Diana Berberich, kommunikatör. | | | | Fliken innehåller även statistik om migration med syftet att göra offentlig data mer tillgänglig. Genom att samla statistik från flera källor presenteras informationen på ett överskådligt, användarvänligt och interaktivt sätt. Användaren kan själv välja och jämföra variabler som tidsperioder, ursprungsländer och migrantkategorier. Läs mer här:
Valåret 2026 - Delmi. | Bild: Casper van Battum via Unsplash. | Delmi på Almedalsveckan: Välkommen att delta i våra aktiviteter!
I sommar är vi på plats under hela Almedalsveckan med flera aktiviteter som bjuder in till dialog och nya perspektiv. Välkommen att träffa oss, bläddra i våra rapporter och ta del av våra seminarier och forskarsamtal.
Vi kommer dela tält med Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Du hittar oss i tältet Migration och bistånd – två frågor i ett tält som finns på Hamnplan 221. Hos oss kan du lyssna på seminarier och forskarsamtal, göra quiz och titta på en utställning. Det är ett utmärkt tillfälle att lära känna kommittéväsendet bättre, utbyta tankar och idéer samt knyta nya kontakter.
ProgrampunkterDelmi kommer även delta i programpunkter hos andra arrangörer, bland annat hos HUG (Help Ukraine Gothenburg) och Ukrainska Hubben - håll utkik i Almedalens officiella program. | Bild: Från författargruppens möte i Uzbekistan. |
Delmi i Uzbekistan: Senaste nytt om projektet Laglig migration Inom ramen för Delmis AMIF-finansierade projektet Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige har forskargruppen nu genomfört sin tredje och sista empiriinsamlingsresa. Projektet syftar till att stärka kunskapen om hur laglig migration till Sverige kan främjas genom en analys av möjligheter och utmaningar kopplade till informationsförmedling i Irak, Uzbekistan och Pakistan.
Den senaste resan gick till Tasjkent i Uzbekistan, där Pinar Aslan Akay och Jenny Bergsten genomförde ett intensivt fältarbete. Därmed är empiriinsamlingsdelen av projektet nu avslutad. Under vistelsen i Tasjkent höll forskargruppen möten med flera centrala aktörer av betydelse för studien, däribland International Centre for Migration Policy Development (ICMPD), International Organization for Migration (IOM), Migration Research Centre (MRC) samt representanter för Uzbekistans utrikesdepartement, inrikesdepartement och migrationsmyndighet. Samtalen har gett värdefulla perspektiv på hur information om lagliga migrationsvägar produceras, förmedlas och tas emot, samt vilka institutionella och praktiska förutsättningar som påverkar dessa processer.
| "Vi blev varmt mottagna i Uzbekistan och är mycket nöjda med den empiri vi samlade in. Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete kring informationsförmedling om lagliga vägar, och vi mötte många aktörer som var både engagerade och drivande i dessa frågor." Jenny Bergsten, utredningssekreterare och medförfattare till rapporten. | | | |
Under våren har all empiri sammanställts och analyserats och i juni presenterades ett första utkast av rapporten vid ett vetenskapligt seminarium och referensgruppsmöte. Den slutliga rapporten planeras att lanseras i slutet av 2026. Håll koll via fliken Laglig migration för mer information och regelbundna uppdateringar.
| Policy brief 2026:4 Barnrätts-perspektivet i EU:s migrations- och asylpakt
EU:s nya migrations- och asylpakt syftar till att skapa ett mer effektivt och hållbart system för migration, med tydligare ansvarsfördelning mellan medlemsstater och gemensamma regler för asylprocesser och gränskontroller.
Denna policy brief undersöker i vilken utsträckning barnrättsperspektivet präglar pakten. Analysen tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och EU:s rättighetsramverk, där principer som barnets bästa, icke-diskriminering och barns rätt att komma till tals är centrala. Policy briefen belyser även de åtgärder som föreslås för att genomföra pakten i Sverige.
Policy briefen är skriven av Rebecca Thorburn Stern, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.
| | | |
Policy brief 2026:5 Genomförandet av migrations- och asylpakten: effektivitet, ansvar och framtiden för skydd i EU
EU:s migrations- och asylpakt, som antogs i maj 2024 och ska börja tillämpas fullt ut i juni 2026, innebär den mest omfattande reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet på över ett decennium. Denna policy brief analyserar hur genomförandet av pakten kan komma att påverka tillgången till skydd inom EU. Trots framsteg i medlemsstaternas förberedelser visar aktuella rapporter att betydande utmaningar kvarstår, bland annat vad gäller mottagningskapacitet, infrastruktur och samordning. Policy briefen visar, bland annat, att genomförandet riskerar att förstärka ett gränscentrerat migrationssystem, där fokus på effektivitet och kontroll kan ske på bekostnad av rättigheter och rättssäkerhet. Särskilt lyfts utbyggnaden av gränsförfaranden, ökade möjligheter till frihetsberövande samt en ökad användning av externa partnerskap och så kallade säkra tredjeländer. | | | | Policy brief 2026:6 Asylprövning av asylsökande som åberopar sexuell läggning och könsidentitet/-uttryck som asylskäl
I den här policy briefen sammanfattas tre studier av Thomas Wimark (2025) om asylprövning av personer som åberopar sexuell läggning och könsidentitet som asylskäl. Studierna bygger på 3 588 slumpmässigt utvalda asylbeslut från Migrationsverket (2020) och kombinerar deskriptiv statistik med logistiska regressionsmodeller för att undersöka hur sannolikheten att beviljas asyl varierar mellan olika asylskäl och vilka faktorer som påverkar beviljandegraden. Resultaten visar bland annat att den nuvarande modellen gällande prövningen av HBTQI-ärenden på Migrationsverket ger betydande vikt åt narrativ detaljrikedom och känslomässig autenticitet, vilket medför rättssäkerhetsutmaningar och kan skapa incitament till anpassning till rådande bedömningskriterier. | | | | Rapport 2026:7 Vilka är Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare och har det någon betydelse?
I den här rapporten undersöks vilka Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare egentligen är, vilka beslut de fattar, och till vilken grad deras socioekonomiska och demografiska profil samvarierar med deras beslut. Den ger en detaljerad beskrivning av dessa egenskaper och fokuserar på hur deras kön, erfarenhet, födelseort, och huruvida de har juridisk utbildning, samvarierar med beviljandegrad och handläggningstider för asylansökningar. Rapporten bygger på detaljerade data från Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån för perioden 2020–2023. Analysen omfattar 814 handläggare och beslutsfattare och 55 312 förstagångsansökningar. Rapporten visar, bland annat, att det inte finns några statistiskt signifikanta skillnader i beviljandegrad kopplade till handläggares eller beslutsfattares kön eller bakgrund. Handläggningstiden varierar något beroende på handläggares erfarenhet och födelseland snarare än ärendets innehåll, men skillnaderna är små och ofta förklarliga. Rapporten visar inte heller någon systematisk effekt av handläggares kön, utbildning, erfarenhet eller födelseland på sannolikheten att bevilja asyl. | |
Författare till rapporten är Henrik Andersson, docent i nationalekonomi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet, Kristoffer Jutvik, fil. dr. i statskunskap, Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet, och Linna Martén, docent i nationalekonomi, Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Rapporten finns tillgänglig för nedladdning här:
Vilka är Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare och har det någon betydelse? - Delmi. | | | | Bild: Dorian Labbe via Unsplash. | Frivillig återvandring till Syrien: Kartläggning av återvandringsambitioner hos syrier bosatta i Sverige och EU
En ny studie som lanseras denna vecka:
Vad vet vi egentligen om återvandringsambitioner hos syrier boendes i Sverige och i Europeiska unionen i stort? Assadregimens fall i december 2024 och slutet på det mer än 13 år långa syriska inbördeskriget sägs ha markerat en avgörande vändpunkt för syrier som har sökt skydd inom Europeiska unionen (EU), varefter många hoppas kunna återvandra och återuppbygga sitt ursprungsland. År 2025, mot bakgrund av inbördeskrigets slut, gav den svenska regeringen Migrationsverket i uppdrag att kartlägga behovet av åtgärder inför en möjlig ökning av antalet personer som återvandrar till Syrien. Syrien befinner sig dock fortfarande i ett tillstånd av djup politisk osäkerhet. Denna sköra övergångsfas har potential att forma landets framtid och därmed också återvandringsambitioner hos syrier som är bosatta utanför landet. Denna policy brief syftar till att bättre förstå återvandringsambitionerna hos syrier boende i Sverige och EU. Den betonar vikten av en evidensbaserad politik som tar hänsyn till komplexiteten i att frivilligt återvandra till ett land som fortfarande befinner sig i ett tillstånd av politisk osäkerhet och en skör övergångsfas. Policy briefen ställer den huvudsakliga frågan: vilka är de nuvarande återvandringsambitionerna hos syrier som bor i Sverige och EU?
Läs mer här:
Frivillig återvandring till Syrien: Kartläggning av återvandringsambitioner - Delmi
| Ny medarbetare på Delmi!Välkommen Sandra, ny utredningssekreterare hos oss på Delmi!
Vi ser fram emot att ha dig med i teamet och ta del av allt du kommer bidra med. Varför sökte du dig till Delmi? Min forskningsbakgrund inom asyl- och migrationsfrågor gjorde mig intresserad av att bli en del av Delmi som bidrar med viktiga kunskapsunderlag på dessa områden. Det sker nu en rad reformer på migrationsområdet och det finns ett därför ett stort behov av policy- och praktiknära forskning. Utöver Delmis forskningsuppdrag är Delmi en viktig remissinstans i frågor som rör migration och integration. Min förhoppning är att jag med min bakgrund ska kunna bidra till dessa olika delar av verksamheten tillsammans med mina nya kollegor. Vad kommer du arbeta med under året? Min främsta arbetsuppgift är att tillsammans med Måns skriva en rapport om temporalitet och mobilitet i ett projekt där vi ska intervjua ukrainska flyktingar i Sverige om deras erfarenheter av att omfattas av det tidsbegränsade massflyktsdirektivet. En annan uppgift är att som en uppföljning på min tidigare forskning tillsammans med Anna skriva en fristående policy brief om barn på mottagnings- och återvändandecenter samt förvar. Jag kommer dessutom skriva ett remissvar tillsammans med Pinar på förslaget om att införa tolkavgift och förbjuda barntolkning och vara en av de vetenskapliga granskarna på projektet om återvandring.
Vilket område inom migration är du särskilt intresserad av? Eftersom min forskningsbakgrund är inom barn- och ungdomsforskning med fokus på asyl- och migrationskontexter är jag särskilt intresserad av att analysera migrationspolitiska reformer ur ett barnperspektiv. Min forskning har även haft ett starkt fokus på rättigheter och hur migranters villkor formas av politiken men jag är även intresserad av hur olika aktörer hanterar sina uppdrag i mötet med migranter och särskilt i mötet med barn och familjer. | Avsnitt 36. Beslut i asylärenden: spelar handläggare eller beslutsfattares bakgrund roll för utfallen?
Ansvariga för prövningen av asylansökningar är handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket, och det är avgörande att besluten fattas på ett rättssäkert och enhetligt sätt. Detta avsnitt tar sin utgångspunkt i en Delmi-rapport som undersöker vilka beslut de fattar och i vilken utsträckning deras socioekonomiska och demografiska bakgrund samvarierar med beslutsutfallen. I avsnittet diskuterar gästerna vilket utrymme som finns för individuella bedömningar i praktiken, i vilken mån handläggningen varierar och hur det kan komma sig att liknande ärenden ibland leder till olika utfall. Samtalet berör också om huruvida politiska ståndpunkter kan påverka beslutsfattandet, vad EU:s migration- och asylpakt samt AI innebär för den svenska asylprocessen och hur rättssäkerheten kan förbättras.
Gäster: Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet och författare till rapporten, Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor vid Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings Universitet och författare till rapporten, Louise Dane, jurist på Asylrättscentrum och Daniel Johansson, sektionschef på Migrationsverket.
Programledare: Diana Berberich.
Lyssna på avsnittet här:
Avsnitt 36. Beslut i asylärenden: spelar handläggare eller beslutsfattares bakgrund roll för utfallen? - Delmi
Snart släpper vi tre nya poddavsnitt som är ett Tidö-special med fokus på stora migrationsreformer inom Tidö-avtalet: 1) Avskaffandet av spårbyte och avskaffandet av preskriptionstider vid avlägsnandebeslut, 2) begränsad rätt till offentligt biträde och tolk samt 3) inrättandet av återvändandecenter. Avsnitten släpps i nära anslutning till detta utskick – håll utkik! | 29 april: Att koppla samman migration och bistånd – erfarenheter från Europa och implikationer för Sverige
Den 29 april arrangerade Delmi ett seminarium på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm tillsammans med Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och EMN Sverige. Under seminariet presenterades den nya EBA-antologin om effekterna av att bistånd i allt högre grad används som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska mål. Gäster: - Cecilia Kotsakidis, EMN Sverige
- Iris Luthman och Henrik Malm Lindberg, utredningssekreterare, Delmi
- Jesper Bjarnesen, senior forskare på Nordiska Afrikainstitutet
- Catherine Talleraas, senior forskare på Chr. Michelsen Institute, Norge
- Anders Hall, statssekreterare hos migrationsminister Johan Forssell
- Hugo Rickberg, Migrationsverket/EMN Sverige
- Sofia Östmark, chef för Globala avdelningen, Sida
- Christina Jespersen, konsult, OECD
- Moderator: Mats Hårsmar, utredningssekreterare, EBA
| 20 maj: Genomförandet av EU:s asyl- och migrationspakt: Vad innebär det för Sverige?
Den 20 maj arrangerade Delmi ett seminarium på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm tillsammans med Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Under seminariet hölls två panelsamtal om implementeringen av EU:s nya gemensamma asylsystem i Sverige, ett med fokus på myndigheter och ett med fokus på civilsamhället.
Gäster: - Anders Hall, statssekreterare till justitieminister Johan Forssell
- Johan Wullt, kommunikationschef, Europeiska kommissionens representation i Sverige
- Sverker Spaak, programledare för anpassning och implementering av migration- och asylpakten, Migrationsverket
- Marcus Nilsson, enhetschef, Gränspolisenheten, Polismyndigheten
- Roy Melchert, sektionschef, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
- Andrea Spehar, docent i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Europaforskning (CERGU), Göteborgs universitet
- Pia Falck, enhetschef, Länsstyrelsen Västra Götaland
- Sofia Rönnow Pessah, asylrättsjurist och policyrådgivare, RFSL Ungdom
- Karin Ödquist Drackner, senior policyrådgivare, Asyl och Migration, Röda Korset
- Moderator: Bernd Parusel, senior forskare i statsvetenskap vid Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
| Tack för att du följer vårt arbete! | |
