| Ta del av Delmis nyhetsbrev för oktober! | |
|
|
Kanslichefen har ordet
I mitten av juni kom äntligen regeringsbeslutet om Delmis nya direktiv. Tilläggsdirektiven som då antogs ersätter i sin helhet våra tidigare direktiv och gäller tills regeringen senast under 2028 fattar ett beslut om verksamhetens organisation och uppdrag på sikt. Tilläggsdirektiven till Delmi värnar kommitténs fortsatta oberoende, samtidigt som det finns en tydlig ambition att stärka samarbetet med Regeringskansliet och även med olika samhällsaktörer. Genom att jobba i närmare kontakt med varandra, kan vi bli ännu bättre på att både förstå och möta våra målgruppers behov och förhoppningsvis också få ytterligare fäste för den kunskap vi tar fram och förmedlar. Det kommer att kräva att vi vidareutvecklar vår förmåga att ta fram lättillgängliga kunskapsunderlag, samtidigt som vi behåller en gedigen förankring i forskningen.
Delmi-kansliets planeringsdag häromveckan, ägnade vi åt att gå igenom tilläggsdirektiven och diskutera hur de kan omsättas i praktiken. Några ord som fastnade hos mig i våra diskussioner, var självständighet, relevans och nytänkande. Självständigheten är ett sätt att beskriva Delmis oberoende. För att fortsätta att vara trovärdiga är det mycket angeläget att vi är just en självständig aktör, som är fristående från politisk och annan styrning, samtidigt som vi naturligtvis påverkas av omvärlden och därmed också ska ägna vår tid åt att bedriva studier på sådant som är viktigt för samhällsutvecklingen.
| | |
Vikten av relevans är något som ofta återkommer i vårt sammanhang. Det kan tyckas självklart att en funktion som Delmi alltid ska vara relevant. Därför blir det extra viktigt att vi tänker kritiskt utifrån flera perspektiv; Relevant för vem? Hur är vi relevanta? Kan vi bli mer relevanta genom att utveckla våra arbetssätt och kommunikationsvägar? Sist men inte minst behöver vi ta fasta på att vara nytänkande och framåtblickande. Att vi ska studera ett urval av aktuella migrationsfrågor är givet, men det är minst lika värdefullt att vi ligger steget före och utforskar det som ”ligger runt hörnet” och kan bli av betydelse på migrationsområdet i framtiden. Utan spaning, ingen aning som det brukar uttryckas.
Genom de nya tilläggsdirektiven ställs krav på att vi tar oss an vårt uppdrag på ett delvis nytt sätt, samtidigt som vi också ska fortsätta med det som vi redan gör bra idag. Att ta fram och förmedla kunskap till andra, betyder också ett ständigt lärande för oss själva vilket blir särskilt tydligt i och med vårt utvecklade uppdrag. Vi hoppas att ni som följer oss kommer att märka av detta på ett positivt sätt. Som alltid, hör gärna av er till oss på Delmis kansli om ni har frågor, synpunkter eller idéer kring vårt arbete!
| Agneta Carlberger Kundoori, kanslichef | | | | | Fråga experten i Delmi-podden
Har du funderat på någon fråga om migration eller integration? Finns det något du vill veta mer om eller få förklarat av en expert?
Nu lanserar Delmi ett nytt koncept i Delmi-podden: Fråga experten. Här får forskare och andra sakkunniga besvara lyssnarnas frågor om migration, integration och närliggande samhällsfrågor. De första avsnitten spelas in i oktober och kommer handla om vad forskningen säger om kopplingen mellan kriminalitet och migration, hur svårt det egentligen är att få svenskt medborgarskap idag och om återvändande till Syrien. Vi vill ta avstamp i det som människor faktiskt undrar över. Därför bjuder vi in allmänheten att skicka in sina frågor. Varje poddavsnitt utgår från en fråga som skickats in av en lyssnare. En expert får därefter några minuter på sig att ge ett kort och faktabaserat svar, sätta frågan i sitt sammanhang och lyfta fram relevant forskning och aktuell kunskap inom området. Är det något du länge har undrat över? Finns det en fråga som du tycker borde diskuteras mer? Vi vill gärna höra från dig: Skicka in din fråga via vår Survey Monkey-formulär! | Nya medarbetare på Delmi!
Välkomna Alice och Ruth, höstens praktikanter hos oss på Delmi!
- Varför sökte du praktik på Delmi?
Alice: Jag sökte praktik på Delmi för att jag under min utbildning varit intresserad av migrationsforskning, och kände att Delmis förankring i hur forskning kan bidra till välgrundade policyförslag låg väldigt mycket i linje med hur jag vill jobba i framtiden. Ruth: Jag sökte framför allt för att Delmi gör ett så viktigt jobb. Jag har studerat mänskliga rättigheter och brinner verkligen för hur bra forskning kan användas i praktiken för att skapa både klokare politik och en bättre samhällsdebatt. Det känns helt enkelt som den perfekta platsen där forskning, politik och samhälle faktiskt möts. - Vad ser du fram emot att lära dig under praktiken?
Alice: Jag ser fram emot att få ta del av den pågående forskning och de projekt som Delmi arbetar med. Det ska också bli särskilt intressant att få en bättre förståelse för vilka kunskapsluckor som finns inom migrationsforskningen och vilken forskning som behövs framöver för att öka förståelsen av migrationsfrågor och bidra till policyrelevanta förslag. Ruth: Jag ser jättemycket fram emot att få se "hantverket" bakom, hur man går från tung forskning till konkreta råd för beslutsfattare. Sedan vill jag förstås bli vassare på själva utredningsarbetet och lära mig att kommunicera komplexa frågor på ett bra sätt. Det ska också bli spännande att se hur migranters egna perspektiv och rättigheter vävs in i arbetet. - Vilket område inom migration är du särskilt intresserad av?
Alice: Jag tycker det är svårt att välja ett specifikt område, men jag har under min utbildning arbetat mycket med kvantitativa metoder och att tolka statistiska modeller. Därför är jag bland annat intresserad av hur migration och alla dess olika delar kan tolkas och förstås ur ett kvantitativt perspektiv. Att bli bättre på att illustrera och förklara statistik för den breda massan inom olika delar av migration är i så fall en sak som jag är intresserad av, och hur man kan på ett korrekt sätt kan tolka och ta hjälp av statistik för att komma med väl motiverade policyförslag. Ruth: Jag hamnar nästan alltid i gränslandet mellan migration och mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller social inkludering, asylrätt och barn på flykt. Det intressanta är ju hur politiken faktiskt påverkar vanliga människors vardag och deras chanser att komma in i samhället. Sedan tycker jag att det är superspännande att se hur stater försöker hitta balansen mellan att styra migrationen och att samtidigt hålla vad de lovat internationellt. Är du intresserad av att praktisera på Delmi under våren 2027? Håll utkik på vår hemsida och LinkedIn där vi snart kommer publicera information om en ny praktikperiod. | Bild: ICMPD Silk Routes & Budapest Process. |
Delmi i Islamabad: Senaste nytt om projektet Laglig migration Den första september 2025 startade ett nytt AMIF-finansierat projekt på Delmi. Projektet Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige syftar till att stärka kunskapen om möjligheter och utmaningar kopplat till informationsförmedling av laglig migration i Irak, Uzbekistan och Pakistan.
I september reste delar av författargruppen till Pakistan för att delta i Budapestprocessens tematiska möte i Islamabad. Över 100 deltagare från 23 länder, 10 partnerorganisationer och 13 representanter från den privata sektorn samlades i Islamabad för att stärka partnerskap för kompetensbaserad arbetskraftsmigration och fördjupa samarbetet kring lagliga migrationsvägar. Under mötet presenterade de resultat från Delmis kommande rapport Organisering av reguljära vägar och informationsförmedling i tredjeland – lärdomar och implikationer för Sverige, inom det AMIF-finansierade projektet Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige. I rapporten undersöks hur reguljära migrationsvägar för arbete och studier organiseras och förmedlas i Irak, Uzbekistan och Pakistan, samt vilka implikationer detta kan ha för Sveriges möjligheter att utveckla ett mer samordnat arbete kring reguljär migration.
| "Diskussionerna under mötet gav oss möjlighet att sätta resultaten från vår studie i ett bredare sammanhang. Flera av de erfarenheter och perspektiv som deltagarna delade knöt nära an till våra iakttagelser om hur reguljära migrationsvägar organiseras och förmedlas." Iris Luthman, utredningssekreterare och medförfattare till rapporten. | | | |
Mötet erbjöd en värdefull möjlighet att presentera det preliminära forskningsresultatet och diskutera dem med representanter från olika länder och organisationer som arbetar med att förbereda och stödja personer som vill migrera för arbets- eller studiesyften, liksom med aktörer och länder som arbetar med rekrytering av arbetskraft från tredjeländer. Den slutliga rapporten planeras att presenteras i december 2026 i Stockholm. Det kan komma att bli fler lanseringsaktiviteter. Håll koll via fliken Laglig migration för mer information och regelbundna uppdateringar.
| Policy brief 2026:11 Interkulturell hälso- och kriskommunikation: lärdomar från covid-19-pandemin
Policy briefen handlar om hur myndigheter och andra samhällsaktörer kan nå grupper med migrationsbakgrund med viktig information vid hälsokriser och andra samhällskriser, och undersöker vilka lärdomar som kan dras från kommunikationsarbetet under covid-19-pandemin. Med utgångspunkt i intervjuer med tjänstepersoner, representanter för civilsamhället och boende i Järva och Södertälje belyser publikationen de utmaningar som fanns i arbetet med att nå personer med annat förstaspråk än svenska. Policy briefen presenterar även förslag på långsiktiga åtgärder för en mer inkluderande och tillitsfull kriskommunikation inför framtida hälsokriser och andra samhällskriser.
Policy briefen är skriven av Sofie Bäärnhielm, docent, specialistläkare i psykiatri, Karolinska Institutet; Andreas Önver Cetrez, professor i religionspsykologi, Uppsala universitet;
| | Soorej Jose Puthoopparambil, docent och universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Internationell barnhälsa och näring, Uppsala universitet; Baidar Al-Ammari, hälsokommunikatör, Transkulturellt Centrum; samt Mattias Strand, överläkare vid Transkulturellt Centrum och docent vid Karolinska Institutet.
Publikationen finns tillgänglig för nedladdning här:
Interkulturell hälso- och kriskommunikation: lärdomar från covid-19-pandemin - Delmi. | | | |
Policy brief 2026:10 Beyond Formal Integration. Policy Pathways for Belonging and Inclusive Integration
Policy briefen handlar om unga migranters erfarenheter av att etablera sig i Sverige och undersöker sambandet mellan etablering och känslan av social tillhörighet. Med utgångspunkt i intervjuer med unga vuxna migranter, genomförda mellan 2021 och 2024, visar publikationen att arbete, utbildning och andra formella tecken på etablering inte nödvändigtvis leder till en upplevelse av delaktighet och erkännande i samhället. Policy briefen lyfter även fram konkreta förslag för att stärka migranters delaktighet, synlighet och tillhörighet, med särskilt fokus på betydelsen av ömsesidiga sociala relationer, där både migranter och det omgivande samhället bidrar till integrationsprocessen.
| | | | Policy brief 2026:9 Frivilliga återvändanden till Syrien: En kartläggning av återvändande-ambitioner hos syrier bosatta i Sverige och EU
Policy briefen handlar om syriers ambitioner att återvända till Syrien efter Assadregimens fall 2024 och undersöker vilka faktorer som påverkar viljan att återvända bland syrier bosatta i Sverige och övriga EU. Syrien befinner sig fortfarande i ett tillstånd av politisk osäkerhet och en allvarlig humanitär kris. Samtidigt som EU länder förbereder sig för, och ibland uppmuntrar, återvändande till Syrien, utelämnas ofta de faktiska återvändandeambitionerna och drivkrafterna hos syrier bosatta i Sverige och det bredare EU i den politiska diskussionen. I detta sammanhang avses både frivilligt återvändande och återvandring. Studien betonar behovet av evidensbaserad politik som tar hänsyn till komplexiteten i frivilligt återvändande till ett land som fortfarande präglas av betydande sårbarheter. | | | | Policy brief 2026:8 Att bli svensk medborgare: Lagstiftning och integration
Policy briefen handlar om svensk medborgarskapspolitik och hur synen på medborgarskap och integration har utvecklats över tid, särskilt under det senaste decenniet. Tidigare sågs medborgarskap som ett verktyg för integration men har under de senaste åren utvecklats till att förstås som slutmålet vid uppnådd integration. Genom en genomgång av tidigare forskning konstateras att sambandet är komplext och att det saknas entydiga slutsatser. En framgångsrik integration framstår snarare som resultatet av flera samverkande faktorer.
| | Policy briefen är skriven
av Daniel Silberstein, fil.dr. i internationella relationer och
utredningssekreterare på Delmi. Publikationen finns tillgänglig för nedladdning här:
Att bli svensk medborgare - Delmi. | | | | Bild: Niamat Ullah via Unsplash. | Migranter och värnplikt
Vilka grupper genomgår mönstring och antas till värnplikt i Sverige?
Försvaret expanderar och behovet av att rekrytera personal väntas öka de kommande åren. Värnplikten utgör grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning, vilket gör frågan om vilka som rekryteras till totalförsvaret särskilt relevant. Den kommande policy briefen undersöker i vilken utsträckning personer med olika social och demografisk bakgrund genomgår mönstring och antas till värnplikt, med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund. Analysen bygger på forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och data från Plikt- och prövningsverket samt Statistiska centralbyrån (SCB), och omfattar 476 623 totalförsvarspliktiga svenska medborgare födda 2000–2004. Syftet är att bidra med kunskap om rekryteringen till värnplikten och belysa vilka faktorer som kan påverka representativiteten i det svenska totalförsvaret. Publikationen skrivs av Andreas Savelli, utredningssekreterare på Delmi. Läs mer här: Migranter och värnplikt - Delmi. | RUT-avdragets betydelse för utrikesföddas arbetsmarknadsetablering
Bidrar RUT-avdraget till ökad integration på arbetsmarknaden?
RUT-avdraget har sedan införandet varit en central del av svensk arbetsmarknads- och integrationspolitik. Den kommande policy briefen undersöker vilken betydelse RUT-avdraget har för utrikesföddas etablering och rörlighet på arbetsmarknaden, bland annat om arbete i RUT-branschen fungerar som en språngbräda till mer kvalificerade och bättre betalda arbeten. Projektet studerar även RUT-avdragets betydelse för företagande och möjligheten att nå chefspositioner. Analysen utgår från ett forskningsprojekt, Bidrar RUT-avdraget till ökad integration och rörlighet på arbetsmarknaden för invandrare?, lett av Karin Halldén vid Mälardalens universitet och Stockholms universitet tillsammans med Anders Stenberg vid Stockholms universitet. De båda forskarna ansvarar även för att författa policy briefen. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om migration och integration. Läs mer här:
RUT-avdragets betydelse för utrikes föddas arbetsmarknadsetablering - Delmi. | Språk på och för jobbet
Hur kan språkträning på arbetstid stärka både kommunikativ förmåga och arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda?
Den kommande rapporten studerar effekterna av arbetsplatsförlagd språkutveckling för utrikesfödda i arbete och i vilken utsträckning språkträning på arbetstid kan stärka både faktisk och upplevd kommunikativ förmåga i svenska. Studien tar sin utgångspunkt i att traditionell SFI inte alltid motsvarar arbetsgivares behov och att det saknas evidensbaserad kunskap om hur språkinlärning på arbetsplatsen fungerar i praktiken. Projektet genomförs i samarbete med åtta kommuner i Kronobergs län och omfattar anställda främst inom industri samt vård och omsorg. Resultaten förväntas bidra med ny kunskap om hur språkutvecklande insatser på arbetsplatsen kan stödja arbetsmarknadsintegration och kompetensförsörjning. Publikationen skrivs av Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet, och deltidsforskare på Ratio, och Klara Arvidsson, forskare vid Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Läs mer här: [tom länk]
Språk på och för jobbet - Delmi. | Bild: Dylan Gillis via Unsplash. | Arbetsmarknadspolitiska insatser i områden med socioekonomiska utmaningar
Hur kan arbetsmarknadspolitiska insatser bidra till etablering för invånare i områden med socioekonomiska utmaningar?
Kunskapsöversikten sammanställer och analyserar forskning om arbetsmarknadspolitiska insatser som kan bidra till arbetsmarknadsetablering för personer i områden med socioekonomiska utmaningar. Den kommande översikten tar sin utgångspunkt i att boendesegregation och koncentration av socioekonomiska utmaningar är nära kopplade till ojämnt fördelade livschanser på arbetsmarknaden. Den behandlar insatser för grupper som är överrepresenterade i områden med socioekonomiska utmaningar samt effekterna och genomförandet av områdesbaserade satsningar. Ett särskilt fokus är vad forskningen kan säga om mervärdet av att organisera insatser geografiskt respektive prioritera deltagare utifrån bostadsområde. Publikationen skrivs av Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Läs mer här:
Arbetsmarknadspolitiska insatser i områden med socioekonomiska utmaningar - Delmi. | Bild: Adolfo Felix via Unsplash. | Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige
Ett AMIF-finansierat projekt.
Projektet undersöker hur reguljära migrationsvägar för studier och arbete organiseras och förstås, med särskilt fokus på hur information förmedlas till potentiella migranter. Syftet är också att identifiera lärdomar och analysera deras implikationer för Sveriges arbete med reguljär migration. Den kommande rapporten fokuserar på Irak, Uzbekistan och Pakistan och belyser interna och externa samordningsbrister som påverkar förutsättningarna för fungerande migrationspartnerskap mellan ursprungs- och mottagarländer. Resultaten bidrar med kunskap om hur Sverige kan stärka sin kompetensförsörjning genom internationell arbetskraft. Projektet finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som stöder EU:s medlemsstater i arbetet med att genomföra den gemensamma asyl- och migrationspolitiken. Publikationen skrivs av Pinar Aslan Akay, Iris Luthman och Jenny Bergsten, samtliga verksamma som utredningssekreterare på Delmi.
Läs mer här:
Laglig migration - Delmi. | Avsnitt 40. Valet 2026: Hur väl speglar den politiska debatten egentligen svenska folkets åsikter?
Inför valet 2026 står migration och integration återigen högt på den politiska dagordningen. Men hur väl speglar den politiska debatten egentligen svenska folkets åsikter? I detta valspecialavsnitt, med utgångspunkt i aktuella opinionsundersökningar, undersöker vi hur väljarnas syn på migration förhåller sig till dagens politik och den forskning som finns på området. Hur viktig är migrationsfrågan när svenskar väljer parti? Vad betyder det att 92 procent anser att det är viktigt att migranter blir en del av det svenska samhället? Och i vilka frågor finns det faktiskt större samsyn bland väljarna än vad den offentliga debatten ibland ger sken av? Gästerna diskuterar opinion, politik och forskning inför valet den 13 september 2026. Dessutom blickar de framåt mot valdagen och avslöjar vem de tror kommer att bli Sveriges nästa statsminister. Gäster: Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef, Delmi och Torbjörn Sjöström, Styrelseordförande och f.d VD på Novus och grundare av Globeknot.
Programledare: Diana Berberich.
Lyssna på avsnittet här: Avsnitt 40. Valet 2026: Hur väl speglar den politiska migrationsdebatten egentligen svenska folkets åsikter? - Delmi.
| Avsnitt X. Migration och bistånd – hur vill partierna forma politiken efter nästa val?
Hur vill riksdagspartierna forma politiken i skärningspunkten mellan migration och bistånd inför nästa mandatperiod? I detta avsnitt av EBA-podden, som spelas in under de sista timmarna av Almedalsveckan, resonerar Iris Luthman och Mats Hårsmar om lärdomarna från veckans samtal med företrädare från riksdagens partier. Där berördes frågor som villkorat bistånd, geografiska prioriteringar, avräkningar samt möjliga avsteg från OECD-DAC:s regelverk, med utgångspunkt i EBA och Delmis antologi kring europeiska erfarenheter av kopplingen mellan migration och bistånd. Samtalen synliggör partiernas positioner och bidrar till en mer kunskapsbaserad diskussion om ett politikområde där viktiga vägval väntar.
Gäster: Iris Luthman, utredningssekreterare, Delmi och Mats Hårsmar, biträdande kanslichef, Expertgruppen för biståndsanalys.
Programledare: Númi Östlund.
*Avsnitt 96 av EBA-podden var ett samarbete mellan Delmi och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) där vi sammanfattade vår programpunkt under Almedalen: Migration och bistånd – hur vill partierna forma politiken efter nästa val?
Lyssna på avsnittet här: Avsnitt X. Migration och bistånd – hur vill partierna forma politiken efter nästa val? - Delmi.
| Avsnitt 39. Inrättande av återvändandecenter
Detta avsnitt handlar om inrättandet av återvändandecenter i Sverige, som en del av migrationsreformerna inom Tidöavtalet. Återvändandecenter har inrättats i flera kommuner, och i samtalet lyfts viktiga frågor om bland annat barns trygghet och säkerhet. Avsnittet tar upp Migrationsverkets ansvar för verksamheten samt civilsamhällets roll och insatser. Gästerna nämner även vilka typer av incidenter som kan förekomma på dessa boenden, hur de hanteras inklusive polisanmälningar, och det förebyggande arbetet. Hur ser vardagen ut för människor som bor på ett återvändandecenter och hur länge kan man egentligen bo där? Är det detsamma som Sveriges tidigare anläggningsboende och vad är egentligen skillnaden mellan återvändandecenter och förvar?
Gäster: Anna Lindblad, kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Sofie Arvidsson, enhetschef Mobilt Råd och Stöd på Stockholms Stadsmission.
Programledare: Diana Berberich.
Lyssna på avsnittet här: Avsnitt 39. Inrättande av återvändandecenter - Delmi.
| Avsnitt 38. Avsnitt 38. Lagförändringar i rätten till tolk och offentligt biträde
I detta avsnitt diskuteras reformer inom Tidöavtalet som syftar till att stärka rättssäkerheten i asylprocessen. De nya reglerna, som trädde i kraft 2026, innebär bland annat skärpta behörighets- och kompetenskrav för offentliga biträden och tolkar. En av de mest omdiskuterade förändringarna är förslaget att begränsa den kostnadsfria juridiska rådgivningen till två timmar. Gästerna analyserar vilka konsekvenser detta kan få för rättssäkerheten, särskilt i komplexa asylärenden där behovet av kvalificerad juridisk hjälp ofta är stort. Samtalet belyser även vilka konflikter som kan uppstå mellan advokatetiska principer och vissa asylreformer, samtidigt som det lyfter fram vikten av hög kvalitet i tolkning och de förändringar som särskilt välkomnas inom migrationsområdet.
Gäster: Anna Lindblad, kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Silas Aliki, grundare av Folkets Advokatbyrå och medlem i Advokatsamfundet.
Programledare: Diana Berberich.
Lyssna på avsnittet här: Avsnitt 38. Lagförändringar i rätten till tolk och offentligt biträde - Delmi.
| Avsnitt 37. Avskaffandet av spårbyte och avskaffandet av preskriptionstider vid avlägsnandebeslut
Inom Tidöavtalet har två centrala förändringar genomförts: avskaffandet av spårbyte och nya regler för preskriptionstider vid avlägsnandebeslut. Båda reformerna påverkar på olika sätt människors möjligheter att stanna i Sverige efter avslag på asylansökningar. Spårbyte avskaffades 2025 och har ersatts av krav på att personer måste lämna Sverige för att ansöka om arbetstillstånd. I avsnittet få du ta del av statistik över hur många som tidigare ansökt om spårbyte, hur hög beviljandegraden varit, samt hur frågan kopplas till de så kallade tonårsutvisningarna. När det gäller preskriptionstider innebär den nya ordningen att ett utvisningsbeslut preskriberas efter fem år – men att tiden numera börjar räknas först när personen faktiskt lämnar Sverige. I avsnittet får du veta vad detta innebär för personer som väljer att stanna kvar, och hur det påverkar deras möjligheter att få sin sak prövad på nytt. Gästerna tar även upp kommande förändringar och rättsliga utmaningar kopplade till EU:s migrations- och asylpakt.
Gäster: Anna Lindblad, kommittéledamot i Delmis styrelse och chef på Migrationsverkets myndighetsstab och Anna-Pia Beier, jurist på Asylrättscentrum.
Programledare: Diana Berberich.
Lyssna på avsnittet här: Avsnitt 37. Avskaffandet av spårbyte och avskaffandet av preskriptionstider vid avlägsnandebeslut - Delmi.
| Tack för att du följer vårt arbete! | |
Delegationen för migrationsstudier |
|
|
|
